För två veckor sedan så packade vi in oss i bilen och åkte ner till min mormor som bor i Södertälje och firade henne då hon fyllde 79 år. Min mormor har sedan en tid tillbaka inte mått så bra och för ca ett år sedan hände något riktigt hemskt , hon ramlade hemma och fick en hjärnblödning och vi alla trodde att hon verkligen skulle gå bort. Det blev några veckor på sjukhus och vi satt och höll hennes hand och försökte vara där för henne även om hon inte kunde prata alls utan bara tittade på oss.
Tiden gick och förvånadsvärt så blev hon bättre, talet kom tillbaka och hon började minnas vilka vi var! Så skönt att vår lilla mormor orkade och kämpade emot. Men sen hon kom hem från sjukhuset har inte saker riktigt varit som förut, hon glömmer mycket och har fått diagnosen demens och har hjälp några gånger om dagen.
Men hon kommer alltid vara vår lilla mormor och vi träffar henne så ofta vi kan och min mamma är där nere hos henne flera gånger i veckan. När vi kom till henne nu på hennes födelsedag tittade hon på mig och sa ” Men är du gravid igen ” Ja svarade ja , jag föder om någon vecka bara och hon blev så full i skratt att hon inte visste om det, vilket hon självklart gjorde då vi pratat om det många gånger.
Hon älskar när Naomi kommer med och hon är inte alls lika trött då och kan sitta med oss under hela tiden vi är där utan att vila så det är en riktig energikälla som hon finner.
Älskade lilla mormor vi är glada att du orkar vara med oss i livet även om saker och ting inte är som dom var förut….
