Helvetes resan.

Alltså många av er vet ju att jag vart nervös innan för hur det skulle gå att flyga ner barnen till Spanien själv, ja det kanske låter fjantigt men jag var verkligen nervös. Jag byggde upp en bild och sedan igår när vi skulle åka mot Arlanda fick jag ett sms att planet var försenat två timmar, då föll min bild. Det jag inte visste sen var att två timmars försening hade varit lyx i jämfört vad vi fick stå ut med.

Vi kom till Arlanda och där sa dom att planet skulle lyfta 22.30, Daniel hängde med oss till 21 sen sa jag att han kunde åka hem så kunde vi gå igenom pass kontrollen och så. Väl där inne så står vi och väntar men klockan passerar 22.30. Barnen var trötta men ändå glada, dom var verkligen duktiga.

Tiden går och varje kvart får vi ett sms att planet ska gå 22.45, 23,00 osv ända tills kapten kommer ut och säger att det är fel på planet och dom har försökt byta ut ett fönster som inte satt bra. Men att det skulle ta en kvart och sedan var vi iväg, väntade väntade och väntade utan någon som helst information, förfrågan om vi var hungriga eller något!

Vid 00.30 fick vi byta gate och vid det här laget hade min bristnings gräns brutits för länge sen. Naomi var super trött och började bli gnällig , Damian sov i bärselet men ville bara att jag skulle gå fram och tillbaka så min rygg skrek. Då kommer det fram en underbar kvinna vid namn Carina som frågade om jag behövde hjälp, och då bröt jag verkligen ihop. Carina var så snäll och såg till att vi kom på planet och stod tom och väntade när vi gick av för att bära Naomi till bagage utlämningen, jag är henne evigt tacksam!

Hur som helst, när gick planet da tror ni ? Vi skulle landat i Alicante kl 23.50 men jag kom ut och mötte pappa 05.45! Alltså 10 över 1 lyfte vi och sedan var special bagaget med vagn och barnstol någon annanstans så det fick vi också leta upp.

Norwegian u better pay me back! 

Som tur hann vi umgås och äta en trevlig middag innan vi åkte, för gud vad jobbigt det var att lämna Daniel vid passkontrollen.