Min man, min fina man! Finns inga ord som beskriver vad vi har tillsammans. Jag är så glad att jag träffade just honom. Han förstår mig verkligen utantill och även om det inte är så lätt ibland att förstå hur jag tänker.
Jag ska vara ärlig att denna första vecka som han jobbat har varit lite jobbig. Vi har varit med varandra varje dag i 2 månader och fick hjälpas åt och lära känna Damian i hans första levnadsveckor tillsammans. Han valde att stanna hemma längre för att jag inte var redo. Hans jobb blev inte glada men som han sa till sin chef
– min familj och deras väl mående går före allt.
Bara en sån sak är självklar för oss , att lyssna men som jag vet i vissa förhållande är det inte det. Daniel lämnade inte mig ensam för jag var inte ville och för att jag förklarade att jag inte var redo och det är jag så glad för!
Han hittade ett annat jobb under tiden, ett jobb som passar oss tids mässigt mycket bättre. Han trivs och jag trivs i vår nya vardag men som sagt, jag saknar honom.
Tror jag pratade sönder hans öron första dagarna just för jag inte får prata med någon under hela dagen förutom lillen haha.
Min man, min älskade man !
