God morgon. I helgen har jag tänk massor, på vad jag vill med den här bloggen nu. Jag kom till ett skede där jag funderade på om jag verkligen tycker det är roligt längre. Under hela min mamma ledighet jobbade jag stenhårt med bloggen, sprang på event och skapade ett stort kontakt nät som jag är otroligt glad över. Många dörrar har öppnats för mig och jag har minst sagt fått göra otroligt roliga saker som jag är jätte tacksam för. När mamma ledigheten tog slut och vardagen började på riktigt hanns inte bloggen med på samma sätt. Jag kände inte att jag kunde ge er det ni ville ha, för vem tycker helt ärligt det är roligt att läsa om när jag går till gymmet och jobbet varje dag?
Många gånger har jag bara låtit det vara men sen får jag dåligt samvete för ni är så många som fortfarande klickar er in här, lämnar fina kommentarer och bryr er. Ni är ju mina cyber vänner och jag uppskattar varenda en utav er. Jag vill ha samma glöd som förut, jag vill skriva samma inspirerande och peppande texter som förut men någonstans känns det som allt detta bara blivit infekterat för mig och nästan ångest laddat. Det som jag en gång såg som min vardag och som jag brann för är inte för mig lika roligt längre och jag är jätte ledsen för det. Kanske kommer glöden tillbaka men jag har väntat på det alldeles för länge nu och jag vill vara ärlig mot er , mot dig så du förstår varför det är så himla tomt här inne. Jag har inte glömt utan jag kämpar bara med att hålla humöret uppe för bloggen och verkligen göra det från hjärtat, för just nu är det svårt det ska jag erkänna.
Jag önskar verkligen att sommaren ger mig lite mer inspo för jag vill inte förlora den här dagboken helt och minst av allt vill jag förlora er, världens bästa följare!
Nej nu ska jag kicka igång den här måndagen, puss på er!
