Snart är dagen kommen då vi ska fira och lyfta våra pappor lite extra, nämligen Farsdag. Jag tycker sånna här dagar faktiskt är ganska så viktiga nu när man själv blivit förälder. Man känner att man fan är värd en dag av uppskattning efter allt man ”går” igenom som mamma och pappa haha. Jag har alltid firat mina föräldrar också och jag gläds åt att visa min uppskattning gentemot andra.
Men min första morsdag började inte så bra om man säger så. Jag var gravid med Naomi och jag ansåg redan att jag var mamma. Grejen var att Daniel inte riktigt hade ”fattat” det och när dagen kom så satt jag ju som på nålar och var spänd på att få något fint eller någon liten bakelse på frukostbrickan , men det kom lixom aldrig. Nu kanske många av er tycker jag var lite av en drama queen men tro mig, om man varit gravid i några månader och känner sig fetare än nånsin så önskar man att någon lixom såg varför man gick igenom det för jag gick inte upp 30 kg frivilligt haha. Hur som helst, dagen gick och det kom lixom aldrig något och på eftermiddagen frågade jag lite lätt om han visste vad det var för dag. Ja det är väll Söndag ?
Kan säga att gravidhormonerna blev som en dinosaurus rex samtidigt som han sa det haha! Han har aldrig glömt bort morsdag sedan dess kan jag säga.
Jag vet redan vad vi ska ge pappa Daniel på Farsdag och detta år kommer Naomi förstå ännu mer än förra året, då ska jag berätta för henne att det är pappas dag just för att han är världens bästa pappa!
Daniel och en mini Naomi, tror hon var i Damians ålder här
Det är klart det är mysigt och viktigt med mors och farsdag men för mig har det blivit tvärtom. Tycker det känns extra ensamt som ensamstående mamma dessa dagar…
Farsdag är väl nästa söndag den 8 November och inte på fredag? 🙂
Ja precis, den 8/11 🙂