Jag är glad att jag inte får mycket dåliga kommentarer på bloggen. De som lämnar spår har oftast något snällt att säga. Men idag fick jag en kommentar som faktiskt gjorde mig lite ledsen. Jag vet att jag inte ska ta åt mig för jag vet faktiskt inte vilka ni alla är som läser min blogg, jag hoppas ni läser den för att ni tycker om att följa mig. Men S som kommenterade idag att jag ”särskriver” och att bloggen skulle vara så mycket bättre om stavade ordentligt.
S kanske inte skrev något hemskt utan bara gav mig feedback men när man hela ens liv har kämpat med stavningen och inte alls ser när bokstäverna hoppar så känns det lite. Jag kan jämföra mina texter nu och när jag skoj bloggade när jag bodde i Barcelona, DÅ kan jag säga att jag ”särskrev” för inget hängde riktigt ihop. Att få blogga varje dag och skiva hjälper mig att bli bättre.
Sedan tycker S att min ”särskrivning” tar ner hela helhetsintrycket på bloggen. Jag råder S till att sluta läsa min blogg då, jag skriver inte för någon tidning eller har krav på att jag måste skriva rent. Om det blir ett stav fel här och där visar bara på att min blogg är väldigt personlig och det är så jag skriver. Sedan vill jag självklart bli bättre men jag jobbar på det och vad jag kan se så har jag gjort en utveckling.
Din blogg är den bästa! .. Och jag tror inte att det inte finns nån som alltid stavar prefekt. Alla har vi olika sätt att skriva på 🙂
Din blogg är en utav dem bästa… bry dej inte om den dumma kommentaren..
Den personen verkar ha väldigt lite att göra i sitt liv.
Oj oj, inte alls meningen att göra dig ledsen med kommentaren! Visste inte att du har dyslexi, då förstår jag att det kan bli särskrivningar. Trodde det berodde på slarv. Många i vår ålder stavar så sjukt dåligt idag, så ibland tror man nästan det är med mening vilket smärtar lite i en språknörds hjärta 😉 Jag tycker du har en mysig blogg och du verkar go som person. Kram på dig!!